Jag efterlyser!

Och plötsligt är det måndag igen... Måsten att ta tag i och väntan på att skolan ska börja...
Helg innebär ofta, för mig i alla fall, att bära en slags kostym. En mask. Jag sminkar mig och tar på mig de kläder som är fina, eller bara rena... Sen bär det av ut på äventyr; en klubb, konsert eller en hemmafest, oftast på lördagen. Sen när det dansats, pratats och ätits falafel, vaknar jag på söndagen med pandaögonen på plats och en känsla av tomhet (läs kanske: bakfull) blandat med lycka. Lycka över att söndagen är som ett mellanrum då jag verkligen kan existera, då jag kan göra det jag är bäst på; vara spontan. Jag kan sova bort dagen, se på film, fotografera, skriva, tänka, andas, åka skridskor osv. i all oändlighet. Varför finns det inte fler dagar som denna? Dagar då affärer stänger tidigt, då folk strövar omkring lite tafatt, dagar då pärlplattor känns lämpligare än fylla och fest...
Jag efterlyser fler dagar som denna!